Så var min allra första arbetsvecka som dietist på kostenheten avklarad! Det är helt fantastiskt att få jobba med något som jag brinner för, och jag längtar tills den dagen då jag satt mig in i jobbet och verkligen kan börja göra nytta. Just nu tillbringar jag ju dagarna med att lära mig allt om hur jobbet ska skötas. Jag har äntligen fått flytta in i en liten lägenhet där jag ska bo tills älsklingen kommer efter och vi skaffar en ny lya tillsammans. Vad jag längtar efter att köpa hus och ha ett alldeles eget kök som jag kan inreda som jag vill!

Jag har aldrig förut bott ensam och jag är verkligen glad över att livet har fört mig hit till en liten studentlägenhet med två kokplattor och ingen ugn så långt ögat når. Varför? Nya upplevelse ger nya perspektiv, ny kunskap och en ökad förståelse för andra människors liv. Som dietist tycker jag det är viktigt att kunna ha empati och förståelse för att alla människor är olika och har olika förutsättningar i livet. Vissa bor i hus med flotta kök och har råd att köpa de allra bästa råvarorna varje gång, medan andra bor i studentkök och lever på nudlar. Nu får jag uppleva hur det är att bo i en liten lägenhet där det knappt finns plats att laga mat – nudlar känns genast som ett ganska lockande alternativ. Som tur är finns det många färdiga rätter att välja på om man inte har några speciella allergier eller intoleranser att ta hänsyn till. Färdiga maträtter behöver inte alls vara ett dåligt alternativ. Ibland kan de behöva kompletteras med till exempel några grönsaker, ett glas mjölk eller en smörgås.

Jag saknar verkligen mitt kök! Jag längtar efter att få baka bröd, testa nya maträtter, laga mat åt mina vänner och min familj, sånt som jag alltid brukar göra. När jag bodde i Övik brukade jag ofta skicka ett sms till mamma när hon slutade och be henne komma över på middag innan hon åkte hem från jobbet. Det var en fin tradition: jag, mamma och Micke samlades kring maten som människor gör överallt i världen. Nu bor jag långt ifrån alla jag känner och spontanmiddagarna på torsdag eftermiddag hör till dåtiden. Med två kokplattor, ingen ugn, ett fåtal köksredskap och begränsade ytor att arbeta på känns det tungt att ställa sig och laga mat. Jag har faktiskt inte lagat riktig mat på hela veckan! Tur då att jag jobbar där jag jobbar! Maten på Östersunds sjukhus, som tillagas av mina otroligt kompetenta kolleger på kostenheten, är helt fantastiskt god! Det mesta av maten lagas från grunden, och jag tror jag skulle kunna leva på deras råkostsallader och böninläggningar.  Förmiddagsmackan med råkost och sillbitar är en tröst när matnörden i mig blivit inlåst i en konservburk till lägenhet.

Ni får ha överseende med att den närmaste tidens bloggande kommer vara fattigt på nyskapande recept. Iställer får ni följa med in i hjärnan på en person som äntligen jobbar på rätt ställe, i en helt ny stad med nya förutsättningar. Och ni får se fram emot ett framtida husköp lika mycket som jag!