Vattlingonen som stoppades i en glasburk med vatten i höst stod nu i all sin prakt på vårt middagsbord och gjorde oss glada ända in i själen! Ungefär som att äta färska lingon mitt i vintern, fast med en lite mildare smak. Om du också har en burk med vattlingon i kylskåpet är det nu dags att vispa grädden, öppna burken och äta härligheten tillsammans med lite socker. Men du, prova en tugga utan socker först. Enligt mig var det nästan en större fröjd.
Absolut ett måste på efterrättsbordet på julafton! Uppväxt i Näsåker var det självklart att äta ” Vattlingon” men tillsammans med pepparkakor och grädde. När jag fick eget hushåll fortsatte jag med denna tradition och mina barn vill också äta den. Jag tycker att den neutraliserar magen efter all julmat. Nu bor jag i Dalarna och här är det en okänd efterrätt. Jag gör många burkar på hösten, men min mamma lade bara de största och finaste lingonen på flaska, aldrig i en burk, nej de skulle pillas ner i smala flaskhalsar!? Hälsningar Eivor
Åh, det är väldigt länge sen jag åt vattlingon, det fick vi jämt på juldagen förut. Till glädje för vissa, andra rynkade på näsan åt ”surlingona”. Fast min mormor la bären i sockerlag ibland….då blev de sötare….
Vattlingonen som stoppades i en glasburk med vatten i höst stod nu i all sin prakt på vårt middagsbord och gjorde oss glada ända in i själen! Ungefär som att äta färska lingon mitt i vintern, fast med en lite mildare smak. Om du också har en burk med vattlingon i kylskåpet är det nu dags att vispa grädden, öppna burken och äta härligheten tillsammans med lite socker. Men du, prova en tugga utan socker först. Enligt mig var det nästan en större fröjd.
Absolut ett måste på efterrättsbordet på julafton! Uppväxt i Näsåker var det självklart att äta ” Vattlingon” men tillsammans med pepparkakor och grädde. När jag fick eget hushåll fortsatte jag med denna tradition och mina barn vill också äta den. Jag tycker att den neutraliserar magen efter all julmat. Nu bor jag i Dalarna och här är det en okänd efterrätt. Jag gör många burkar på hösten, men min mamma lade bara de största och finaste lingonen på flaska, aldrig i en burk, nej de skulle pillas ner i smala flaskhalsar!? Hälsningar Eivor
Åh, det är väldigt länge sen jag åt vattlingon, det fick vi jämt på juldagen förut. Till glädje för vissa, andra rynkade på näsan åt ”surlingona”. Fast min mormor la bären i sockerlag ibland….då blev de sötare….