Rest-pizza är ett perfekt sätt att ta hand om matrester innan de blir dåliga.
Idag inträffar den så kallade Overshoot Day, den dag på året då vi har förbrukat jordens årsproduktion av ekologiska resurser och därmed överskridit naturens budget för i år. Under resten av året lever vi över jordens tillgångar. Vi skulle behöva drygt 1,5 jordklot för att matcha människans konsumtion – och om alla skulle leva som vi i Sverige skulle vi behöva drygt 3 planeter.
För att ändra kurs behöver politiker både lokalt och globalt göra krafttag för att förändra vårt sätt att hushålla med jordens resurser. Organisationer och företag, stora som små, måste ta sitt ansvar. Det kan handla om att inte beställa mer mat till butiken än vad som går åt, att servera mer vegetarisk mat i restauranger och skolor, välja MSC- märkt fisk, ändrad märkning av livsmedel, bättre information på hemkunskapen och mycket mer.
Men ansvaret är också mitt, och ditt. Världen består av människor som du och jag, och det är en otrolig viktig sak att inse enligt mig. Politiker och företagare är alla privatpersoner som gör val i sin vardag som påverkar jordens resurser, liksom du och jag gör val i vår vardag eller på vårt arbete som påverkar. Det går inte att skylla ifrån sig på ”jättarna” i världen. Den styrs inte av några övermänskliga, supersmarta hjärnor som kan lösa alla problem åt oss. Den styrs av folk, som du och jag och grannen. Därför är det så viktigt att vi alla ser vår del i det hela och gör vad just vi själva kan för att påverka situationen. ”En person kan inte göra allt, men alla kan göra något”.
Och här kommer vi såklart in på min hjärtefråga: matsvinnet är en viktig del av problemet. Vi i våra svenska hushåll slänger enorma mängder mat som, om den tagits om hand på rätt sätt, skulle ha varit fullt ätbar. Jag själv är inget undantag, även om vi i vår lilla familj faktiskt lyckats minska mängden mat vi slänger genom att, faktiskt, följa de tips jag kommer med längre ned i det här inlägget (jag försöker att leva som jag lär och lära som jag lever, så att jag faktiskt vet lite om vad jag talar om). Omräknat i utsläpp av växthusgaser kan man säga att mängderna motsvarar nästan lika mycket som 200 000 bilar släpper ut under ett helt år. Undersökningar om konsumenters attityder och beteende kopplat till matsvinn visar dock att vi gärna skyller ifrån oss problemet:
”De flesta upplever inte att de slänger särskilt mycket mat. Istället är matsvinnet ett problem för andra, för samhället i stort och för världen. Detta trots att ny statistik visar att svenskarna i genomsnitt slänger motsvarande en månadskostnad mat varje år.”
Alltså: vi är alla en del av problemet – och lösningen! Vad kan man då göra för att mindre mat ska hamna i sopkorgen hemma under diskbänken?
Tips för att minska matvinnet:
- Ett bra första steg är att göra en matplanering och handla efter den. Vad ska vi äta till lunch, middag och mellanmål? Försök att uppskatta så gott du kan hur mycket som faktiskt går åt, och handla mat efter din planering.
- Kolla igenom skafferi, kyl och frys innan du handlar mer mat. Kylen där du har färskvaror bör du kolla igenom flera gånger i veckan. Finns det rester eller grönsaker som håller på att bli dåliga? Ät upp dem först – gör en plockmåltid eller använd rester i nya rätter. Gör gärna en ”kylskåpstömning” regelbundet. Passa på att torka ur kylen innan du handlar nya varor så håller du fräscht i kylen.
- ”Bäst före” är en märkning som lätt förvirrar. Tolka den hellre som ”minst hållbar till” – mat som förvaras enligt anvisningarna blir inte farlig för att datumet passeras. Lita på ditt lukt- och smaksinne, om maten smakar eller luktar dåligt är den troligtvis dålig, smakar den som den ska är den troligtvis inte dålig! Sista förbrukningsdag, som finns som märkning på t ex köttfärs, bör däremot respekteras. För riskgrupper som gravida, personer med nedsatt immunförsvar eller äldre gäller rådet att följa de särskilda kostråden som finns för dessa grupper.
- Fundera igenom vad som brukar hamna i soporna hos dig. Själv har jag till exempel märkt att stora majsburkar ofta blir halvätna hemma hos oss så att majs hamnar i komposten till slut, därför köper jag numera mindre burkar och ser till att majsen hamnar på tallriken när vi öppnat en burk.
- Många livsmedel säljs i stora förpackningar. Köttråvaror är ett exempel på en råvara som säljs i stor förpackning samtidigt som hållbarheten är begränsad. Köp gärna storpack men dela upp i mindre förpackningar, som passar den mängd mat du brukar laga, så fort du kommer hem och förvara i frysen.
- Förvara maten rätt: Sätt in kylvaror, som färskt kött, fisk och mejerivaror, i kylen så fort som möjligt. Bra kylskåpstemperatur är + 4-5 °C. De flesta grönsaker och frukter håller längre om de förvaras i kylskåp. Om du vill ha dem framme – ät upp dem snabbt. Frys in mat som du vill spara länge, bra frystemperatur är -18 °C.
Det är mina bästa tips som jag har märkt funkar! Har du några bra tips så blir jag jätteglad om du vill lämna en kommentar!
Håller grönsakerna på att bli dåliga? Ugnsrosta, woka eller släng dem i köttfärssåsen.
Källor/läs mer: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Ta-hand-om-maten–minska-svinnet/
http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1575826-nu-r-overshoot-day-hr-tidigare-n-ngonsin
http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Andra-slanger-mat–inte-jag/
DIETISTANNICA.COM 
Kommentera