Recension: Sally Voltaires mat

Titel: Sally Voltaires mat
Författare: Sally Voltaire
Fotograf: Stefan Anderson
Grafisk form: Annika Lyth
Förlag: Bonnier fakta
Antal sidor: 159
Kategori och innehåll: Vegetarisk mat, sallader, mackor, fisk,

Restaurangägaren Sally Voltaires idé var att visa för alla ”icke-vegofrälsta” att vegetarisk mat är mer än överkokta kikärter i smaklös buljong. Om hon lyckas vinna över några till den gröna sidan med sin kokbok kan jag inte gissa, eftersom jag faktiskt tillhör den skara som redan älskar grön mat – och därmed inte tillhör målgruppen för den här vackra kokboken.

Att hon lyckas med att inspirera mig är dock klart. Mitt första intryck av boken var att jag kände igen mig mycket i hennes matfilosofi. Om jag ska koka ihop det till en mening så handlar det om inspirerande, smakfull men okomplicerad matlagning där enkla, ofta billiga råvaror förädlas till hälsosam och spännande mat i olika kombinationer.

Jag tycker att konceptet i boken knyter an till hur verkligheten faktiskt ser ut i ett hushåll. Sally uppmanar oss att laga lite för mycket mat och sedan kombinera resterna till nya maträtter. En inläggning på sidan X får sällskap med andra grejer i en sallad på sidan Y – och har du inte råvara Z så kan du utesluta det.

Recepten utgår ifrån vegetabilier av olika slag, som får sällskap av mjölkprodukter och ägg, och ibland även fisk. Något som glädjer mig är att basråvarorna känns igen – rotfrukter, kålväxter och baljväxter som jag tillagat tusen gånger får sällskap av någon tongivande kompis såsom soja eller parmesanost. Okomplicerat men samtidigt inspirerande. Klimatsmart så det förslår när vi inspireras att använda våra svenskodlade grödor, ofta tillsammans med baljväxter som ju också är väldigt klimatsmart mat. För att inte tala om hälsosam.

Många recept är helt uppbyggda på kryddor och smaksättningar som finns i de flesta någorlunda ”välsorterade” skafferier, medan andra recept presenterar oss för kanske lite nyare och mer sällan använda smaker såsom sesamolja, alger eller lavendel. Jag upplever inte heller att det handlar så mycket om tillagningsmetoder eller exakta recept, utan mer om inspiration för hur man kan kombinera olika gröna livsmedel på ett smakfullt sätt, i en sallad, på mackan, i en gryta eller en soppa.

Något jag gillar skarpt är de korta faktasidor där Sally delar med sig av sin kunskap kring olika råvaror, dess tillagningssätt och användningsområden. Med den kunskapen i bakhuvudet kan man sedan själv svänga ihop en trevlig maträtt ur sitt eget huvud, och kanske servera den med någon god röra eller dressing från Sallys samling.

Formgivningen är To Die For. Om jag skulle göra en kokbok skulle jag nog vilja att den ser ut såhär. Stilrent men lekfullt i ett. Mycket tydliga och lättlästa recept, vackra bilder med bildtexter som gör det lätt att veta vilket recept bilden hör till. Vissa recept saknar bilder, vilket jag brukar störa mig på, men eftersom alla ”större” recept har bilder och det mest handlar om dressingar och såser som inte har egna bilder så tycker jag inte att det stör. Stora rubriker gör det lätt att få överblick. Pricken över i är väl alla opretentiösa porträtt på författarinnan, fotografier som andas sommarhetta och äkthet.

Receptet på morotssoppa kan jag gå i god för – det är nästan identiskt med det jag själv brukar laga och älskar. Baba ganousch har jag också testat att laga, men tack vare den ojämna värmen i min gamla ugn så fick jag en lite för bränd smak – trots det var det dock ett gott tillbehör. Jag längtar också efter att prova recepten på Tandooriblomkål, Hasselnötssmoothie och Rawlasagne.

Vi skulle alla må bra av att äta lite mer grönt – därför kan jag varmt rekommendera den här kokboken ur näringssynpunkt. Här kryllar det av grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frön och nötter, i sällskap av fisk som är ännu ett livsmedel som de flesta skulle vinna på att äta mer av. Som grädde på blomkålsmoset finns det några nytänkande desserter i slutet – varför inte avsluta måltiden med en fruktsallad med nötter, eller en Raw-äppelpaj?

Omdöme: Stark tumme upp, framförallt för hälsosamt koncept och välkända råvaror, men också för fotografier och formgivning som får mig att dö en smula för att jag inte själv kan ta åt mig äran. Den här boken kommer få en hedersplats i bokhyllan.

Här finns boken på adlibris.

(samtliga foton i inlägget: bonnierfakta.se, fotograf för boken är Stefan Anderson)