Lagom skapar inga löpsedlar

rom
I det sensationsbetonade medieklimat som råder omkring oss är det lätt att inbilla sig att förändringar måste vara omvälvande, att man måste lägga om sitt liv totalt om man ska hitta hälsa, sluta med allt och rena sin kropp och sedan hålla sig till en särskild diet för att det ska räknas någonstans.

Jag har funderat mycket över både livsstilsförändringar och personlig utveckling genom mitt liv. Redan när jag var i mitten av tonåren kan jag minnas att jag gjorde listor för mig själv där jag skrev ned saker som jag ville förbättra hos mig själv. Mycket av det man gör som tonåring tenderar ju att vara lite oklokt, men jag kan än idag tycka att innehållet i de där listorna var ganska bra. Ganska rättvist och snällt mot mig själv. Och jag minns att jag ofta lyckades nå de där målen jag satt upp för mig själv, så att jag sedan kunde sätta upp nya.

Än idag fortsätter jag att försöka utmana och utveckla mig själv lite grann för varje vecka som går. I vissa perioder av mitt liv har det krävts stenhårt och riktigt tufft arbete, som när jag tvingades möta en massa rädslor i samband med min graviditet. Andra gånger har det handlat om små, små saker som kanske inte märkts så mycket för andra, men som spelar roll för mig. Som ikväll, när jag efter åtta månader som boende i Stockholms län för första gången satte mig bakom ratten och körde bil här och på så vis mötte min skräck för att köra bil i storstaden. Inte långt. Inte i rusningstrafik, men jag spräckte en barriär av rädsla som jag satt upp för mig själv. Hur det kändes efteråt? Lätt som en plätt. Ett första steg mot att kunna köra en lite längre sträcka.

Att förändra sig själv eller sitt liv – sina matvanor eller motionsvanor – till det bättre behöver inte innebära att man ska vända ut och in på sig själv över en natt. Den typen av förändring kanske funkar, eller rent av är nödvändig för många enskilda individer, men långt ifrån alla. Många av oss behöver ta saker ett steg i taget för att förändringarna inte ska kännas för otäcka, för att de istället ska kännas utmanande, men genomförbara. För att vi vid etappmållinjen ska kunna känna: ”wow, det där var lite kämpigt, men jag klarade ju av det riktigt bra”, istället för att stå vid foten av Mount Everest och få panik över hur långt det är till toppen.

Det här ”lagom-tänket” skapar inga löpsedlar. Du kommer knappast att få läsa spännande historier om folk som bara ändrade matvanor lugnt och långsamt, steg för steg, på mittuppslaget i din hälsotidning. Därför är det lätt att få intrycket av att det inte funkar att skynda långsamt. Jag som har öronen åt alla håll när det gäller det här har däremot hört många historier om folk som faktiskt lyckats på det sättet, men media är generellt inte så intresserade av såna bragdhistorier. De existerar dock i mångfald, de där framgångssagorna på temat ”en sak i taget”.

Känner du att du skulle vilja förbättra dina matvanor samtidigt som det verkar så svårt och komplicerat? Ta det lite lugnt. Börja någonstans, redan nu. Lägg ned tankarna på att starta ett nytt liv på måndag, och bygg vidare här och nu istället. Ät lite mer grönsaker kanske. Eller nästa gång du är på fin restaurang, testa en vegetarisk rätt. Ta cykeln till jobbet en solig morgon, eller börja ta trapporna istället för hissen. Den här typen av förändringar ger resultat för hälsan och välmåendet i längden om du lyckas få förändringarna att hålla. När du känner dig trygg i din nya vana, börja med nästa goda vana.

De vackra byggnaderna i Rom byggdes sten för sten.

Flottsbro Huddinge
Foto Mikael Sundelin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s