Resten av året är allt till låns

dietistblogg miljö blogg hälsa växthus odla

2013: 20 augusti
2014: 19 augusti.
2015: 13 augusti.

2016: 8 augusti. I år inträffar det tidigare än någonsin förr, och varje år går det en rysning av sorg genom mig när får nyheten om vilket datum som gäller för det året. Den ekologiska skuldens dag, eller Overshoot day som den också kallas, är här. Det är 30 år sedan vi klarade av att hushålla med resurserna hela året. I dagsläget skulle vår konsumtion av jordens resurser ge oss en enkelbiljett till Lyxfällan – och sedan raka vägen till Kronofogden. Problemet är att den här planeten börjar tröttna på skuldsanering.

Att Overshoot day infaller innebär att vi idag redan har förbrukat alla de ekologiska resurser som planeten kan förnya under ett år. Resten av året lånar vi naturresurser från framtida generationer. När man har barn själv så blir det där med ”nästa generation” väldigt mycket mindre abstrakt. Det handlar inte om någonting långt borta som inte rör mig, utan om den värld som kommer vara Viggos verklighet en dag. Jag vill ju att Viggos bild av ett växthus ska vara som den där dagen då vi plockade gurka direkt från plantan och tuggade i oss den i vårt lilla växthus. Den där gången jag fick en riktig gurkpuss. Det ska vara Viggos gröna, vackra sinnesbild för ordet växthus – inte en knockad planet med smältande glaciärer.

Genom att skövla värdefulla skogar, fiska haven tomma och släppa ut stora mängder växthusgaser i atmosfären genom vår förbrukning av både bränsle, mat och andra konsumtionsprodukter tar vi mer av jordens resurser än vad den klarar av att förnya. Det här är anledningen till varför politiker världen över träffas och sluter nya klimatavtal, varför folk i jordens alla hörn försöker uppfinna energisnåla alternativ till dagens transportmetoder, varför vi sätter upp vindkraftverk som vissa anser är störande – och varför jag tjatar om vegetarisk mat och mindre matsvinn. Vår planet har varit i boxningsringen länge nu, tagit emot smäll efter smäll som den skakat av sig. Nu börjar planeten bli trött. Några smällar till kan innebära en knockout. Vi har redan börjat se effekterna i form av smältande isar, stormar, torka och översvämningar.

Häromdagen när jag gick i blåbärsskogen och håvade in bär och fyllde lungorna med skogsluft så slog det mig att när min egen son, som ännu bara är en liten tvååring på ostadiga ben, när han är lika gammal som jag är nu, så måste, måste världen se helt annorlunda ut än den gör idag, om planeten ska kunna stödja mänsklig välfärd. En värld med grönare matvanor, en mindre slösaktig konsumtion, ett bättre globalt samarbete och smartare sätt att värma våra hus och transportera oss. För att nämna några. Tanken svindlar.

Det fina är att vi har mycket att vinna på de förändringar som är nödvändiga även i det dagliga livet. Att äta mer vegetariskt och röra oss mer istället för att ta bilen innebär ju också stora vinster för hälsan och välmåendet.

Det är lätt att tänka att ansvaret ligger helt på politikernas bord, på de stora restaurangerna och mataffärerna etc, men faktum är att de val vi gör som enskilda konsumenter gör stor skillnad. Det är till exempel från hushållen som det slängs överlägset mest mat, som egentligen hade kunnat ätas upp. Det är också vi som personer som väljer vad vi äter på restauranger och vad vi handlar i mataffären, och vi kan genom att ställa krav på mer vegetariskt och fler miljösmarta produkter öka efterfrågan och på så vis göra det lönsamt för företagen att satsa grönt.

Så var ska man börja? Kanske såhär:

Här är några utvalda tips på hur du kan hjälpa till att rädda världen, ett steg i taget.

När du äter fisk och skaldjur på restaurang eller handlar hem fisk, fråga eller se efter på förpackningen om den är MSC-märkt, vilket innebär att råvaran är hållbart fiskas. MSC jobbar för ett mer hållbart fiske.
Ansträng dig för att ta vara på matrester och behandla maten väl hemma för att minska ditt eget matsvinn. Frys in, kyl in, ät upp innan maten blir dålig. Bäst före är inte samma som att maten är dålig. Lita på ditt lukt- och smaksinne.
Ät mer vegetariskt. Kött, och i synnerhet rött kött, kräver stora mängder naturresurser för att produceras och ger också stora utsläpp. Dagens köttkonsumtion är inte hållbar. Dra ned på antalet köttmåltider, och kanske mängden, och testa istället att göra nya maträtter med t ex bönor, linser och ärter som proteinråvara.
När du äter kött – välj rätt kött.
Om du har möjlighet, ta cykeln eller gå till jobbet och lämna bilen hemma.
Jobbresor kan också innebära stor klimatpåverkan. Testa att ha jobbmöten över telefon eller internet då det är möjligt.
Sänk din elförbrukning med sunt förnuft. Ha inte för varmt inne. Släck lampan när du går ut ur rummet, stäng av apparater du inte använder, använd mikron istället för ugnen och spisen där det är möjligt, koka vattnet i vattenkokaren och lägg lock på kastrullen.