Under de över tio åren som jag och min sambo har varit tillsammans så har vi turats om att lussa för varandra på Luciadagens morgon. Det har blivit en älskad tradition, och sedan Viggo kom har det såklart blivit ännu mer magiskt. Men lite mer utmanande kanske. I år var det min tur att vara Lucia och när jag nådde upp till hallen utanför sovrummet och skulle stjäla lite glitter till håret från julgranen som står där uppe så stod grabbarna redan vakna i hallen på väg ned. Istället för kaffe på sängen så blev det kaffe i vardagsrummet där vår stora julgran står nypyntad och doftar.

Det kändes lite magiskt underbart igår kväll när jag kunde ställa ned den nykokta risgrynsgröten i vår matkällare som nu är +4 grader varmt. Som ett extra kylskåp. För mig är det någonting väldigt hemtrevligt att ha en matkällare där jag kan ställa bröd på kalljäsning och låta gröten svalna. Det här är ett funktionellt hem av gammal standard, från en tiden då det var självklart att ha någonstans att förvara potatisen och svalna gröten. Precis som jag vill ha det. Jag är så tacksam för att vi kan bo här.

Efter kaffe och gröt i soffan framför Jonna Jintons vackra Luciafilm fick Viggo nystruket skjorta, röd fluga och tomteluva på sig. Minns ni magin kring jul när man var barn och gick i skolan? Luciatåg, änglagodis och julpyssel.

Ris à la kvarg

Av resterna av gröten gjorde jag mig en proteinrik variant av ris à la Malta. Blanda en klick kall risgrynsgröt med en lika stor klick lätt kvarg och vaniljsocker. Skär bitar av apelsin och blanda i smeten. Pudra över lite extra vanilj. Klart!

Idag återstår endast en vecka till min deadline för uppsatsen. Måtte jag nå i mål. Sedan ska jag släppta allt och bara vara med familjen, sova, och läsa någonting totalt onödigt.

Vill önska er alla läsare en riktigt mysig Luciadag. Ta hand om varandra!