När tomaterna, auberginen och zucchinin kommer i ordentlig säsong på sensommaren lagar jag ratatouille i min vackra, orangea gjutjärnsgryta från Le Creuset som jag fick av familjen i present när jag tog min dietistexamen. Under icke-gravida perioder gärna med ett litet glas ”matlagningsvin” i närheten, lagom att smutta på medan jag provsmakar mig fram till perfektion. Lite klassisk musik eller kanske En underbar pod i lurarna gör inte upplevelsen sämre. Vi snackar matlagningsnörderi, gastronomisk kärlek – köksromantik när den är som bäst. Det är omsorgen om råvarorna som väcker den känslan hos mig.

Ratatouille är en fransk grönsaksröra som i all sin enkelhet och elegans lockar fram både egna, starka matminnen och en känsla av att gå i forna tiders kockars fotspår. Ratatouille var faktiskt den första rätten jag bjöd min fästman Micke på. Vi blev ett riktigt par i augusti för nästan exakt 11 år sedan efter att ha träffats under sommaren. Någon dag efter att vi träffades för första gången bjöd jag hem honom att smaka på min ratatouille, och på den vägen var det. Då var jag blott en tonåring som fortfarande bodde hemma hos mina föräldrar. Efter min gymnasieexamen flyttade vi ihop i hans lilla tvåa på Brädgårdsgränd. Tänk om jag då, när vi åt den där ratatouillen,  hade kunnat ana att jag hade träffat min andra hälft, att vi så småningom skulle förlova oss och få två barn tillsammans. Ratatouille, mina vänner. Bjud på det när ni ska fria.

Vanligtvis när jag ska laga min höstliga omgång ratatouille så åker min gamla, gulnade kokbok ”Det goda franska köket” fram. Denna gamla klassiska kokbok är inte alls skriven som dagens kokböcker och saknar helt bilder, men följer man instruktionerna så blir resultatet oslagbart. Dock tar det ganska lång tid eftersom absolut ingenting lämnas åt slumpen i recepten. Varje liten köttbit torkas torr innan stekning, precis som alla saltade aubergineskivor. Här blandas minsann inte mjöl ned i en pajdeg hur som helst. Det är matmagi, terapi, kultur, och helt magiskt.

Sänker man kraven från Julia Childs perfektion till lite mer nutida vardagsgott så behöver ratatouille dock inte vara så mycket svårare än att man förbereder alla grönsaker, steker dem i olivolja – eller i något annat för den delen  – och låter röran koka ihop sig. Den här gången tillsatte jag också omsorgsfullt stekt svamp, som inte ingår i en klassisk ratatouille.

Ratatouille är en jättegod och trevlig bas i flera olika maträtter och kan serveras till både vegetariska proteinkällor såväl som till fisk eller kyckling. Ett tips är att göra en rejäl laddning i din största kastrull och frysa in för kommande middagar nu medan grönsakerna är i säsong.

För dig som vill göra den perfekta ratatouillen hittade jag här receptet utskrivet på Öhmans mat och vin.

Man kan göra ratatouille på vintern också såklart. Då kan konserverade tomater ha bättre smak än de färska. Nu när tomaterna faktiskt ibland smakar just tomat och dessutom har lite bättre pris så kan man ju köra på den färska varan.

Ratatouille serverat med bönor och bröd.

Sköljda grönsaker som väntar på att hackas upp.