Juniresan och bokslut vt 2020

Ska du besöka en white-guiderestaurang i Sommar? Chansen är stor att du träffar på mat från någon av de producenter och mathantverkare jag träffat under mitt projekt.

Bokslut våren 2020
Brukar du också göra ”bokslut” och följa upp hur det gått med dina målsättningar då och då? Jag brukar göra det i början och slutet av varje termin och jag upplever det både motiverande och positivt för arbetsprocessen att checka av hur det gått med de målsättningar jag satt upp för mig själv och min utveckling.

Med några få dagar kvar på min vårtermin 2020 skulle jag vilja berätta om vad som har utförts inom projektet Kulinariska rum i Sverige den senaste tiden och hur långt vi har hunnit. Projektet utförs vid Umeå universitet, institutionen för Kost- och Måltidsvetenskap, och är finansierat av Formas – ett forskningsråd för hållbar utveckling.

Jag har hittills haft det stora privilegiet och nöjet att intervjua och besöka personer från totalt 8 verksamheter inom den norrländska gastronomins värld. Fem producenter och 3 restauranger har hittills deltagit och jag är glad över den mångfald av verksamheter som valt att ge sin tid till projektet. Med i projektet finns allt från vinägerproducent till lantbruk med nötdjur, vilket ger mig goda möjligheter att jämföra olika perspektiv. Fler verksamheter har tackat ja till att delta så till hösten väntar en rundresa till ännu fler spännande producenter och restauranger.

Utöver att åka runt och intervjua, så har en del intervjuer skett via det digitala verktyget Zoom, vilket jag tycker har varit ett bra komplement. Jag har också börjat med det som kallas transkribering – att ord för ord skriva ned det som sägs under intervjuerna. Detta är en tidskrävande process, men det ger också tillfälle att reflektera över vad som sägs. Parallellt med detta har jag också börjat analysera materialet – försöka förstå, tolka och kärnfullt uttrycka vad det är som sägs under intervjuerna, och vad det kan ha för betydelse.

Jag har också spenderat en hel del tid denna vår med att sätta mig in i arbetssättet och tankarna kring något som kallas Grundad teori, som är en metod som ofta används inom så kallad kvalitativ forskning*, vilket är det jag håller på med. Första gången jag hörde talas om grundad teori föreföll det väldigt abstrakt och jag trodde väl aldrig att jag skulle sitta här idag och säga att jag tror, att detta är ett arbetssätt som stämmer väl överens med mitt eget intuitiva arbetssätt. Att gå från en naturvetenskaplig grundutbildning inom dietetik och nutrition, till samhällsvetenskaplig forskning är en läroprocess i sig. En utvecklande och intressant sådan.

* Vad i hela friden är kvalitativ metod? Nationalencyklopedin förklarar det såhär: kvalitativ metod, inom samhällsvetenskaperna ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt som förenas av att forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som analyseras, att datainsamling och analys sker samtidigt och i växelverkan, samt att forskaren söker fånga såväl människors handlingar som dessa handlingars innebörder.

En pandemis påverkan på den svenska gastronomin
Vi är alla smärtsamt medvetna om den pågående pandemin och den påverkan den har på människors liv och hälsa. De flesta av oss har nog aldrig upplevt en kris av denna slag. Även besöksnäringen och den svenska gastronomin påverkas och ur ett forskningsperspektiv kommer det bli viktigt att beskriva och utvärdera pandemins effekter på projektet, på den gastronomiska värld jag studerar, och den betydelse det får för de olika verksamheter jag studerar. I avhandlingen kommer en beskrivning av den annorlunda värld vi lever i idag att vara en självklar del av beskrivningen av kontexten, det sammanhang, som studien utfördes i. Jag ser redan nu effekterna, då en verksamhet som skulle ha varit en del av studien tyvärr har fått stänga igen på grund av den ekonomiska smäll pandemin inneburit för dem. Andra typer av verksamheter verkar klara sig bättre och kanske kommer det att gå att se mönster. Krisen vi befinner oss i medför också möjligheten att för mig att som forskare undersöka om det går att finna några faktorer som bidrar till en starkare motståndskraft vid kriser. Finns det överhuvudtaget några skyddande faktorer vid ett sånt här läge? Hur hanterar man svårigheter? Vilka uppfinningsrikedom leder det till? Faktum är att jag redan fått se prov på det senare under min datainsamling, hur krisen pareras via just nätverk och uppfinningsrikedom.

Juniresan 2020
Veckan innan midsommar ägnade jag mig åt att kontakta producenter med koppling till de restauranger jag hittills fått träffa inom projektet och försöka boka in så många som möjligt under samma vecka. Planen var att hyra en bil och sedan boka in intervjuer likt ett pärlband genom ett midsommarblommande Norrland. För många var det alldeles för bråda tider och en sen vår hade ställt till det, men tre producenter hade möjlighet att ta emot veckan efter midsommar. Övriga visade till min stora glädje också intresse för att delta, men senare under året när deras versksamheter tillät mer tid.

Så bar det av på en vacker och omväxlande resa genom Jämtland, Västerbotten, Norrbotten och till slut hem till Ångermanland igen. Resan företogs mitt under den värmebölja som svepte in efter midsommar och vid något tillfälle trodde jag att de skulle få hitta en avsvimmad doktorand i något dike i Västerbotten, när bilens temperaturmätare låg kring 34 grader. Jag var tvungen att stanna, lägga mig i bagaget och dricka vätskeersättning som jag tack och lov hade med mig i det första-hjälpen-kit som jag satt ihop på grund av min allt mer ivriga inställning till friluftsliv. Det var en inspirerande kontrast att gå från denna värmebölja, till att stiga ur bilen uppe på vägen över Stekenjokk och känna hur den bländvita snön kylde luften omkring mig.

Stekenjokk är också renbetesmarker, och tillsammans med den häckning som medför förbud mot att gå ut i terrängen på vissa delar av Stekenjokk så inger det respekt för djurlivet. Det gäller att inte störa, kommer vajorna ifrån sina kalvar så kan det bli livsfarligt för kalvarna. I relation till den svenska gastronomin så är älg och ren viktiga råvaror både på restaurangernas menyer och i hantverksprodukter såsom korv, vilket gjorde att det kändes lite extra passande att få se renen i sitt hem.

Renbete på Stekenjokk. Det gäller att inte störa så att vajorna inte kommer ifrån sina kalvar.

Mitt vandrings- och friluftsintresse medförde att både tält och och trangiakök packades med i bilen vilket ytterligare bidrog till en minnesvärd resa. Jag behöver ju ändå öva inför att gå Höga kusten Hike den sista veckan på den stundande semestern. Och så är det ju ett bra sätt att spara på kostnaderna i projektet! Hit till Saiva camping kom jag ganska sent en kväll och innan jag fått middag i magen var jag helt slut. Trodde aldrig jag skulle kunna sova – det var ju andra campinggäster där som inte var på jobbresa utan levde sommarliv, högljutt! Men somnade gjorde jag, och sov som en stock innan det var dags att stiga upp tidigt och fortsätta resan till nästa producent.

Morgonkaffe på bryggan i Vilhelmina
Kok-kaffet fick stanna hemma.
Hade också lyckan att få med mig en bit att ”karva på i tältet”. Torkad renkött, hantverksmässigt framställt i Jämtland.

Jag tror inte jag är ensam om att vara övertygad om att naturvistelse är bra för oss människor. Hos varje producent och restaurang jag besökt slås jag av den oerhörda natur som omger dem. Utsikt över höga berg och fjäll, över sjöar och dalar, över brusande forsar. Jag vet inte hur många gånger jag uttryckt ”men hur är det att bo såhär vackert?”. Många av de småskaliga producenter och restaurangägare jag träffar bor nämligen i nära anslutning till sin verksamhet. Livsmedelsproduktionen, restaurangnäringen och besöksnäringen är viktiga ur många synsätt, men något som slår mig i dessa lägen är också hur dessa arbeten möjliggör ett liv nära naturen, i samspel med djur, natur, landskap. Och det är inte att förringa.

Småskaligheten möjliggör också andra produktionsmetoder än de som används i konventionella och storskaliga sammanhang. Ibland krockar de hantverksmässiga metodernas resultat med kundernas förväntningar på att livsmedel ska se ut som det de köper i affären. Här är många överens om att folkbildning är viktigt för en mer hållbar livsmedelsproduktion i Sverige.

Med över 21 timmar inspelat intervjumaterial avslutar jag en vårtermin som inte blev som jag tänkt mig, men som kanske till slut ändå blev väldigt bra.

Till dig som tagit dig tid att läsa såhär långt vill jag säga tack för ditt engagemang – och ta hand om dig!

Jag avslutar med denna bild på dessa polare som jag träffade på resan. Vilka tankar får du?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: