Äntligen startar mitt odlingsår 2022! Jag älskar verkligen sommaren och att odla ätbara grödor och att kunna följa växternas utveckling på fönsterbrädan är som att få leva sida vid sida med ett slags levande hopp, ett löfte om en god tid.

Igår ställde jag upp en odlingsstation i köket med krukor, tråg och så två påsar jord: en med såjord och en med lite mer näringsrik planteringsjord och sedan planterade jag frön av hjärtans lust. I år har jag kostat på mig riktiga odlingstråg, alltså långa, djupa plastbrickor samt fyrkantiga små krukor och små ”pluggbrätten” som passar bra i trågen. Det kommer att spara plats här hemma – alltså möjliggöra fler plantor. Tidigare år har jag haft runda, lite för stora krukor, som jag ställt på brickor i olika former och kulörer som jag köpt på loppis. Det har tagit stor plats. De runda lite större krukorna kommer jag istället att använda för att plantera om de små plantorna när de behöver mer rum för fötterna. En lärdom jag läst mig till är nämligen fördelarna med att inte ha för stora krukor från början.

Jag tänker att jag gör några investeringar i odlingen varje år, så att det inte ska dra iväg för mycket kostnadsmässigt. Förra året fick jag världens mest välbehövliga födelsedagspresent i april – en stor slangvinda. Det var en avgörande förutsättning för att jag skulle kunna utöka odlingarna på gården.

Jag tror att jag började odla när vi köpt vårt första hus i Krokom, våren 2014, och sedan dess har jag försökt dra lärdom av varje års odling och göra det lite annorlunda året efter. 2021 var ett riktigt bra år i trädgården. Jag anlade en liten köksträdgård med fyra pallkragsodlingar och en ”vägg” av armeringsnät där jag låter sockerärtor klättra. Framför sockerärtorna sådda jag blåklint i olika färger och Frej, min minsting som nu hunnit bli fyra år, planterade ett par solrosor som verkligen lyste upp på sensommaren. Jag skjutsade stora lass kompostjord från den lägsta platsen på tomten, och tippade ned dem i odlingarna. Sedan toppade jag med lite gödsel och ny plantjord.

Efter att ha odlat svartkål året innan blev jag verkligen inspirerad och satsade förra året på att både odla grönkål, svartkål och vitkål. Halva sommaren undrade jag om jag var riktigt klok som tagit på mig en fight mot trädgårdssniglarna – var det värt oron över att allting skulle bli uppätet innan vi ens hann smaka? Sniglarna fick visserligen en rätt bra fest, men trots att jag fick skala bort många lager från mina vitkålshuvuden fick jag kvar en riklig skörd. Den hemodlade vitkålen var så god att jag verkligen kände att det är värt besväret att odla hemma. Så det är ett hett tips till er – testa på att odla vitkål! En riktig delikatess.

Satsar på kålväxter
I år kommer jag att satsa ganska stort på att odla kålväxter. Dels älskar jag att laga mat av kål, dels ger det så pass stor skörd att det faktiskt bidrar till hushållet på ett substantiellt sätt. Kålväxter är som grupp också väldigt näringsrika, och passar dessutom att odla i vårt klimat.

Jag siktar på både fler sorter och fler plantor. Jag kommer att odla två sorters grönkål ( Half Tall, Dwarf Green Curl), palmkålen Nero di Toscana, den vackra broccolin Romanesco, två sorters vitkål (Early ditmarsch, Brunswich), den purpurfärgade spetskålen Kalibos. Tanken var att sätta några riktigt tidiga kålplantor, men jag hann inte få några frön i jorden förrän den sista februari, så då satte jag större mängder på en gång. Däremot ska de sorter jag satt kunna komplettera varandra, eftersom vissa ska ge tidigare skörd och andra senare.

Lärdomar från tomatplanteringen
Något annat jag lärt mig av förra årets odling är att dra upp flera olika sorters tomater. Jag hade en stor framgång på tomatsidan förra året. Jag satte ganska många tomater, men av samma sort. Jag satte dem tidigt, 20 februari, så de hann bli riktigt stora innan jag kunde ta ut dem. Detta innebar att de hann få både blommor och små gröna tomater redan på fönsterbrädan. Istället för att tjuva plantorna när de var unga gav jag dem riktigt med näring för att väga upp för de små skotten. På så sätt fick jag många grenar som gav frukt. Jag handpollinerade också blommorna, genom att helt enkelt dutta från blomma till blomma med fingrarna. När plantorna är utomhus görs detta av insekter men inomhus kan man med fördel hjälpa till. Du kommer att få frukt på tomaterna oavsett – men de som testat och utvärderat metoden menar att man får större mängd frukt på detta sätt.

Det jag kommer göra annorlunda i år är helt enkelt att sätta flera olika sorters tomat. Överlag har jag satsat på kultursorter på ett stort antal fröer i år. Jag kommer att odla kultursorten Brandywine, tillsammans med körsbärstomaten Sakura, samt San Marzano som ska vara god till tomatsås, och bifftomaten Buffalo steak. I övrigt kommer jag att göra ungefär som förra året, men kanske tjuva några av tomaterna när de vuxit till sig lite. Jag har som sagt också satt fröna i lite mindre krukor i år, och kommer att plantera om dem två gånger istället för en gång. Jag tror att detta kommer att hjälpa utvecklingen av rötterna. Just det – i år har jag också sått i 2/3 plantjord med 1/3 såjord på toppen. Tidigare år har jag enbart använt plantjord.

Förutom kål och tomater kommer jag precis som förra året att odla en hel del purjolök och morötter. Det är mat vi ofta köper i affären och blir därmed bra för hushållet att odla själv. Jag förodlar purjolöken i djupa krukor, och satsar även här på två olika sorter: en som ska vara tidig för sommarkonsumtion, och en som ska stå inpå höst och vinter. Jag kommer att klippa purjon när den nått en viss längd för att få kraftigare plantor.

Utöver detta kommer jag att odla physalis, solrosor, kryddor, morötter, förhoppningsvis potatis, och när jorden reder sig i den nya köksträdgården ska jag förbättra jorden med lite kompost och låta mängder av sockerärtor klättra längs armeringsjärnen.

Näring och gödsel
Medan plantorna växer inomhus ger jag dem flytande Algomin då och då som extra näring. Det har jag gjort i många år och kan verkligen rekommendera. När jag gör i ordning jorden utomhus kommer jag att använda mig av kogödsel för att förbättra jorden. Första delen av förra sommaren gödslade jag mina odlingar utomhus med nässelvatten. Men efter att barnen av misstag spillt ut mitt nässelvatten kom jag mig aldrig för att göra nytt. Jag vill påstå att det var efter att jag slutade gödsla med nässelvatten som sniglarna kom. Kanske ogillade de nässelvattnet? I sommar ska jag försöka fortsätta med nässelvatten och som det håller sniglarna borta

Jag bad också grannen hälla sitt gräsklipp i min trädgårdskompost som står bredvid trädgårdslanden. Detta använde jag för att täcka jorden kring plantorna. Dels ger det näring till mikroorganismerna i jorden, och dels hjälper det till att behålla fukten i jorden.

Odlar du något i år? Berätta gärna!