Där ingen gård bär släktens namn

Dessa platser där jag känner varje sten
De där stigarna jag sprungit så många gånger
att de är en del av min essens

Byn är inte längre mitt hem
ingen mark och inget hus bär släktens namn
En gång var den allt jag visste 
Mina steg så självklara i terrängen 
Jag vet i vilka vatten som ängsullen växer
Och vilken väg som alltid är gropig
Färgen på vattnet i kranen om våren
Och blåbärens terroir 

Det är så märkligt nära och avlägset på samma gång
Min barndoms skogar
Dessa tallar såg mig växa upp
Och där framme var min ungdoms brasa 

Jag återkommer gång på gång
Söker efter något 
Vill ge något till mina egna barn
Är det förlorat här?
Finns det att finna? 

Nu går de här bredvid
En ny generation
Samma blå ögon
Och samma ståtliga tallar

Söker efter något, skatten som skulle bli deras

Då viner vinden i tallarna
Det är inte minnet
Det är framtiden
Det är den jag vill ge till er 
En framtid men med ett arv
av min egen barndoms skatter

3 svar till ”Där ingen gård bär släktens namn”

  1. Tack för 3 underbara inlägg Annica! Så vackra foton – SÅ vacker text! Du är fenomenal på att uttrycka dig! Tack för värmen dina inlägg gett till mitt hjärta. Tack för hopp som vaknat till liv. Hopp och tillit till en ljus, gryende, hoppfull framtid. Tack! Allt gott till dig och de dina! Hillevi Nylander

    1. Åh, tack för de värmande orden Hillevi! Detsamma till dig och de dina!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: