Det är oroande att läsa om hur många som har svårt att få pengarna att räcka till nu när levnadskostnaderna har stigit drastiskt. För många finns inga marginaler alls, man lever redan resurssnålt, medan många säkert kan göra en del förändringar för att bli mer ekonomiska. Klimatet och miljön har länge skrikit åt oss att slösa mindre på jordens resurser. Nu är det verkligen läge att förändra våra vanor till det bättre. Därför kommer här ett matigt inlägg med mina tankar om hur du kan få pengarna att räcka längre, samtidigt som vi behåller glädjen i vardagen. Dela gärna inlägget så att det kan inspirera många. Har du fler tips? Dela gärna med dig i kommentarsfältet!

Sharing is caring

Dela och låna istället för att köpa nytt till hushållet. Det är inte bara en nödvändighet för klimatet och miljön, det kan även spara stora pengar. Genom att t ex låna en skruvdragare eller dela på en symaskin kan vi spara pengar på inköp, men också skapa möjlighet att reparera och laga andra saker istället för att köpa nytt. Prata till exempel med dina grannar eller vänner om hur ni kan dela mer. 

• Kan vi låna eller byta ur varandras garderober istället för att köpa nytt? 
• Ska grannarna köpa in en gemensam snöslunga istället för varsin?
• Låna böcker, extra stolar när släkten kommer, skruvdragare när hyllan ska upp
• Dela mat! Bjud över varandra på matlag där en familj ansvarar för att bjuda på middag varsin gång (obs, inget fancy med press och stress här utan vardagsmat!), eller träffas och laga några olika rätter till matlådor tillsammans. Dels kan man spara pengar på storkok, dels blir det ett sätt att ha roligt och njuta av mat på ett billigare sätt än att t ex träffas på restaurang. I tuffa tider behöver vi fortsätta hitta gemenskap och stöttning hos varandra.
• Det går mot sportlov och rätt vad det är så är vi inne i semestertider. Går det att låna och dela semestermöjligheter med varandra? Allt från slalomskidor eller en vecka i fritidshuset som du inte tänkt vara i själv.
• Tänk gärna långsiktigt med investeringar. Om ekonomiska medel finns, eller om du har möjlighet att spara ett tag, så kan det löna sig över tid, både ekonomiskt och miljömässigt, att göra inköp av lite bättre kvalitet. Då håller grejerna länge för dig, och kanske också för fler.
• Kolla vilka möjligheter som finns i just din kommun att dela på både saker och upplevelser. I Örnsköldsvik finns tex fritidsbanken där det går att låna allt från cyklar till vandringsstavar. Låna böcker på biblioteket istället för att köpa. Delta i gratis aktiviteter som anordnas runtom i din kommun, t ex på det lokala museet eller skridskobanan.

Alltid begagnat som första val

Andrahandsmarknaden växer och numera finns både traditionella loppisar, bagage-loppisar, nischade second-handbutiker för barn och vuxna och grupper i sociala medier där man kan köpa, sälja och byta med varandra. Det går att spara enorma summor pengar – och inte minst klimat och miljö – på att återbruka och köpa begagnat. Dessutom kan man hitta unika och roliga grejer när man botaniserar bland vintage och pre-loved. Ofta går det att hitta riktiga kvalitetsvaror till en billig peng. Det är också ett hett tips för er som funderar på att göra gemensamma inköp, där slitaget ju kan bli större och kvaliteten behöver vara bra. Ta för vana att alltid kolla begagnatmarknaden innan du köper nytt. Var ute i god tid så ökar chanserna att hitta det du söker. Ha en lista på sånt du behöver och kolla regelbundet igenom din lokala loppis, internet-second hand och grupper i sociala medier efter det du behöver. 

Laga istället för att köpa nytt

En av vår tids största ovanor måste väl vara att vi kastar bort kläder och grejer för att en liten del har gått sönder. För att vi inte vet hur man lagar, eller för att vi tror att andra ska kolla snett på våra lappade grejer. Men nu bestämmer vi oss för att lappa och laga. Det gäller både sånt du redan har hemma och det du hittar på loppis. En gammal skinnväska kan bli som ny med lite läderfett för utsidan och nål och tråd för insidan. Ta hjälp av någon annan om du inte vet hur man gör. Lappa knäna på byxorna, rengör de vita skorna med hjälp av bikarbonat, limma och skruva ihop den vingliga stolen. Byt skosnören eller laga dragkedjan. Kvalitetsvaror lönar sig att laga eller justera hos skomakaren och skräddaren.

Ät upp maten istället för att kasta

Matsvinn, att vi kastar mat som annars hade kunnat ätas, är ett av de absolut största problemet att lösa när det gäller matens miljöpåverkan. Kanske kan de stigande matpriserna vara det som äntligen får oss att sluta kasta bort ätbar mat? En tredjedel av all mat som produceras i världens slängs. Här finns pengar att spara! Genom att kasta mindre mat kan vi till stor del väga upp för de ökade matkostnaderna. Det finns massor av knep!

• Dricker du upp kaffet du kokar eller blir det alltid en slatt kvar? Häll över kaffet i termos och drick under dagen. Eller frys in i islåda och njut av iskaffe med mjölk.
• Köp inte mer mat än du tror du hinner göra av med innan det blir dåligt. Var särskilt uppmärksam på frukt och grönsaker som snabbt bli dåliga – köp hellre lite men ofta.
• Passa på att köpa varor med kort hållbarhet och nedsatt pris om du ska äta maten inom en snar framtid. 
• Storförpackningar kan vara billigare – fundera på om du behöver dela upp i mindre förpackningar och frysa in det som inte går åt närmaste dagarna. Priset på smör har till exempel upprört många. Passa på när det är extrapris och förvara i frysen.
• Det går att göra bra klipp på matvaror på överskottsbutiker såsom matsmart.se eller dina lokala butiker. Tänk dock på att bara köpa sådant som du skulle köpa annars. Fynda krossade tomater, linser, ketchup och buljong, men åt bli att köpa storpacket av den där såsen du aldrig smakat förut.
• Gör storkok och frys in portionsförpackningar. Att ha med matlåda till jobbet eller kunna dra fram färdig mat ur frysen en kväll när ingen orkar laga middag kan spara stora pengar.
• Spara även små mängder rester – många rester små blir till slut en hel måltid. Pasta eller ris kan t ex läggas i en burk i frysen och fyllas på efter hand till en lagom portion.
• Gå igenom kyl och skafferi innan du handlar så undviker du att handla sånt som redan finns hemma och behöver användas upp. Ställ varor med kort hållbarhet längst fram i kylen eller på en särskild hylla och använd dem först.
• Frys in det som börjar bli gammalt, och märk gärna med datum. Rester av pålägg kan till exempel användas som topping på en pizza. Överblivna tortillabröd fryses in i en påse. Toppa med tacosåsen som blev över och lägg på rester av pålägg och grönsakerna som håller på att bli för gamla.
• Lämna inte matrester eller fikat framme på köksbänken för länge, det försämrar hållbarheten. Ställ in osten, skinkan, mjölken i kylen när du tagit din portion. Kyl ned mat snabbt och ställ sedan in i kyl eller frys. Under vintern kan du utnyttja kylan utomhus till att kyla matresterna snabbt ute på bron. Kom ihåg lock så att inte kråkorna har fest.
• Förvara råa ägg i kylskåpet så håller de flera veckor efter att bäst-föredatum passerat.
• Låt grönsaker och frukt vara kvar i sin förpackning om det finns en sådan, det förlänger hållbarheten
• Lär dig skillnaden mellan bäst-före och sista förbrukningsdag. Mat som har passerat bäst-före datum och som luktar, smakar och ser ut som vanligt kan användas, medan mat som passerat sista förbrukningsdag kan vara hälsofarlig och tyvärr måste slängas.
• Kom ihåg att utnyttja de resurser du har, och ät efter säsong. Har du t ex massor av bär i frysen så passa på att använda dem istället för att köpa bär eller frukt på affären. Det är tid för blåbär- och lingonsmoothie nu. De färska jordgubbarna får vänta.

Planera och spara

• Genom att planera en veckomatsedel, räkna ut den totala mängden som behöver köpas av varje vara och sedan inventera matförråden hemma innan du handlar kan du äta relativt lyxig mat till ett mycket bra pris.
• Linser, bönor och ärter är hälsosamma och väldigt billiga proteinkällor. Sök efter några riktigt bra recept på t ex linsgryta, eller byt bara ut en del av t ex köttfärsen mot bönor. Det sänker matkostnaden och har många hälsofördelar.
• Fundera över i vilka situationer du gör mindre genomtänka inköp. När nödshoppar du till exempel kexchoklad på macken för att du blev för hungrig? Behöver du ibland köpa vatten på flaska för att du blev törstig? Förbered sedan väskan eller arbetsplatsen genom att packa ned en vattenflaska som du alltid har med dig, gör egna mellanmålsbars eller nötblandningar som du har som nödfall i väskan. Kanske ska du ha en förpackning havregryn och något att förstärka med (t ex frukt, nötsmör, ägg) i fikarummet som du kan koka gröt på när du glömt maten hemma?
• När det gäller att laga mat i ugn så är det i regel uppvärmningen som är dyrast. Planera därför gärna flera rätter som du kan utnyttja ugnen till när du värmt upp den. Kanske kan du till och med slå av ugnen på slutet och använda eftervärmen? 
• Blir det ofta slattar kvar av olika smaksättningar och tillbehör? Recept med ingredienser som vi inte är vana att använda tenderar att bli kvar i kylen. Granska nya recept innan du bestämmer dig. Kommer du att kunna använda upp alla ingredienserna innan de blir dåliga? Ett tips är att anpassa antalet portioner du lagar till förpackningens storlek så att du gör av med maten i tid. Storkok fryses in i matlådor till en trött dag!
• Står det 300 g krossade tomater, bönor, eller creme fraîche, men din förpackningen innehåller 400g? Var rebellisk och använd hela förpackningen, annars är det stor risk att slatten blir slängd. Många recept är så tillåtande att det inte blir någon större skillnad om man ändrar lite i proportionerna.